Mitt liv och mina tankar.
Alaska 2016.Mitt första möte med ett Lodjur.
|
Kvällen efter vi hade sett uven så åkte vi ut igen i hopp om att han var kvar. Men döm om min förvåning ett Lodjur! På samma plats fick vi se honom. Han sökte nog efter vattensork liksom Uven. Under närmare en timme följde vi Lodjuret utmed det lilla vattendraget. Han smög sakta utmed kanten stannade ibland och spanade, satte sig ner och även la sig ner. Han hade ingen brådska och tog ingen notis om att vi var där. Avståndet oss i mellan var väldigt kort ibland under tio meter. Mörkret kom alldeles för snabbt höga iso tal var nödvändigt för någorlunda snabba exponerings tider. Kväll övergår i natt men han är kvar och vi kämpar på med våra bilder. Så småningom när vi nästan gett upp så försvinner han upp i skogen. Vi nästan jublar av glädje efter den magiska upplevelsen. |
|
  |
|
I utkanterna av Anchorage är vildmarken givande och möjligheten är lika stor som i någon av all de Nationalparker som finns i delstaten att få se det vilda på nära håll.
Alaska 2016. En Jägare.
|
Ett oväntat möte med en Berguv. Jag befinner mig i utkanten av staden Anchorage i Alaska. Jag ska få ytterliga ett unikt möte kvällen efter på samma plats. |
|
 Han spanar av omgivningen med långsamma huvudrörelser. Ibland så spänner han ögonen i mej. |
|
| Han får plötsligt syn på något. |
| Några snabba vingslag och sen hörs ett svagt plask bakom några buskar. | |
|
Man kan nu se att han har fångat en Vattensork. Efter en lång stund lämnar han platsen med bytet och flyger upp i den skyddande skogen. |
|
Första hjälpen!
Jag höll som bäst på att fota småfåglar när det smäller till i köksfönstret. En blåmes har flugit in i rutan trots att vi har verkställt flera åtgärder så det inte ska hända.
Han ligger på marken nedanför totalt utslagen. Jag tar varsamt upp honom, värmer och pratar med honom. Hoppet finns att han ska återvända till det fria. Många minuter tickar i väg innan han är återställd.
Efter att vi har tittat på varandra ett tag så beslutar han att återvända till sin värld.
Nya Cannon 100-400.
|
Den här helgen hade jag två uppgifter att göra. Den ena var ett nöje den andra var ett eländes nervpirr! Det värsta var att vi hade tre tallar varav den ena stod så illa till att om den blåst omkull så hade den krossat stugan. Lutningen på den var åt alldeles fel håll men efter mycket avägande och planerande så drog vi omkull den med spakblock och stroppar. Så äntligen kom det roliga att få pröva det nya Canon objektivet som jag inköpt från Cyberphoto. Tyvärr så var inte vädret på min sida, dåligt ljus med ihållande snöbyar. Det blev höga isotal för att få snabba tider som verkligen behövs när man ska fota småfågel. De två första bilderna på tallarna är fotade med Extender 140mm lite konstigt kanske men jag iddes inte byta. Så här långt så kan jag säga att det är nog värt pengarna. |
|||
|
|
|||
|
Äntligen ligger de ner åt rätt håll, nu är det bara att kapa upp dem till ved. |
|||
 Tofsmes 300 mm |
|||
 Det sägs att Sveriges vanligaste fågel är Talgoxen, men hos oss är det för tillfället Tofsmesen och Entitan som dominera besöket vid matbordet. 300mm |
|||
 |
|||
 Ekorren gör ett besök. 400 mm |
|||
 Tofsmes med extender 430 mm. Den undre bilden på Nötväckan är tagen på 560 mm. |
|||
