Mitt liv och mina tankar.

Vi såg den på långt håll hur den hoppade. Kaptenen smög närmare med båten en Katamaran. Tankarna flög igenom huvudet, hinner vi fram innan han slutar hoppa? När avståndet minskade så kom nästa tanke. Hur sjutton ska jag få stabilitet för en bild? Båten går upp och ner i dyningarna. Tur det är en Katamaran, den rullar inte, men svårt ändå. Han hoppar men jag missar. Han hoppar igen och jag missar ytterliga en gång.

Hoppas att han fortsätter så jag får fler möjligheter. Han ligger och slår med bröstfenan ett tecken på att han kommer att hoppa igen. Jag har haft för lång brännvidd så större bildvinkel fodras. Minskar brännvidden ökad bildvinkel.

Då kommer tanken. Måste lyckas ifall han inte hoppar fler gånger. Han dyker, stjärten upp, sekunderna går .Var kommer han? Jag är på helspänn och skjutklar. Så kommer han som skjuten ur en kanon, kameran går och jag får äntligen till det. Han landar med ett väldigt plask.

När han slutat leka i vågorna så kommer sjöfåglarna tillbaka.

Han visar sig inte mer så vi far vidare mot nya upplevelser.

Så var vi  då tillbaka i Katmai Hallo bay. En plats som man bör besöka om man är intresserad av att titta på Björnar. Vi får alltid höra att det är Björngaranti och det stämmer verkligen. Antalet som vi ser pendlar mellan 15-20 Björnar.

Där finns alla typer små, mellanstora och riktigt stora Björnar. De flesta är stora hannar men en och annan hona med ungar som håller sig på avstånd från hannarna. De yngre hannarna småbråkar i bland medan de stora hannarna tar dagen i maklig takt.

Hit ut tar vi oss med flyg från Kodiak vandrar sen i maklig takt genom landskapet med en otroligt duktig Guide som kan sin sak. Många fototillfällen ges och avstånden är under hundra meter ibland inte mer än 25-30 meter. En del Björnar tittar nyfiket men de flesta bryr sig inte om oss.