Mitt liv och mina tankar.
Fotoresa med Wildnatur i Yellowstone, Grand Teton.
Wapithin är en stor kraftfull hjort som är vanligt förekommande i Yellostone. Den är inte rädd för människor i parken så det gäller att hålla avstånd.
Hjortarna verka trivas i det varma vattnet från de vulkaniska källorna. Här har vi en fin tjur som vaktar sina damer.
Fotoresa med Wildnatur i Yellowstone, Grand Teton
De små gnabbades med varandra och visste inte riktigt åt vilket håll de skulle springa. När de kom för nära så gick vi bakom bussen.
Fotoresa med Wildnatur i Yellowstone Grand Teton
Vi bodde som kungar! Fantastiska rum med sängar som man bara kan drömma om på ett hotell i Sverige. Maten är USA portioner så du går inte hungrig från bordet.
Henrik var som en spårhund hade en otrolig förmåga att leta upp fototillfällen för oss fotografer. Han kunde läsa omgivningen och visa hur djuren rörde sig i landskapet.Tala om för oss hur vi skulle bete oss var vi skulle placera oss höga eller låga ställningar.
Djuren beter sig lite annorlunda här än mot hemma i Sverige. Här fanns inget djur som backade för att det stod en människa i vägen.Vid flertal tillfällen så tog vi skydd bakom bussen när en Bison eller Wapiti kom för nära och även Älgen var i närmaste laget ett par gånger så bussen fick va vårt skydd.
Jag kunde aldrig drömma att jag en dag ska stå 30 meter från en 24 taggare. En älgtjur som överhuvudtaget inte bryr sig att det finns människor i hans närhet.Han och alla övriga tjura vi såg hade bara en sak i huvudet Älgkor.
Var enda dag hade vi minst ett par fantastiska möten med djur. Så som fotograf så gick man inte lottlös från den här uppvisningen av Henrik Karlsson.
Familjen
Någon gång kring den 15 maj fick jag se 6 stycken små dunbollar som följer slaviskt sina föräldrar. Det är nu hanens papparoll kommer till pass och han tar verkligen hand om de små. Svan paret lotsar ungarna runt på myren och visar dem vad de ska äta. Ibland så går de långt upp i skogen så snart har jag väl dem på tomten tranorna går där och kollat om jag har något ätbart.
Det går fort i utvecklingen redan efter en vecka så är de mer självständiga och gör små egna utsvävningar. Jag är förvånad att de efter cirka två veckor är fortfarande sex ungar. Det är en hård värd de lever i Duvhöken syns ibland räven finns också här.
Numera så har de vant sig vid att jag finns i deras närhet så de mest blänger på mig och simmar undan några meter. Det är första året som de har fått fram ungar. Däremot så blir det ingen förökning på Tranorna de går runt och glor snett på svanarna.
Nästa tillökning är Rådjuret men där har jag inte sett något än. Däremot så börjar revir bocken tuffa till sig. Ska försöka överlista honom men det blir svårare. Han är oerhört vaksam och så har han ett bra luktsinne och det går inte att överlista.
På bild nummer två så går en trana fram och mucka gräl med ett rådjur men det viker av in i skogen och vill inte va med.
Solen går upp över myren.
Det är lugnt och stilla i myren svanen väntar på att isen ska ge med sig. Honan har gjort iordning ett rede en bit bort. Hon har legat där en vecka nu hoppas verkligen att de kan få fram en kull ungar. För svanarna är det inga problem med föda.
Tranorna står på ett ben och försöker vakna till. Dom tar god tid på sig innan dom sträcker på sig och ger en fanfar. Spanar lätt och vänder upp i vind. De startar alltid i motvind och landar i motvind om det är möjligt. Med några långa kliv och en fyra fem vingslag så är dom i luften.
Det är ont om föda för dem i myren men när väl värmen kommer så blir det dukat bord. Snart börjar det bubbla av grodor som leker och lägger ägg. Om ett par timmar så är de tillbaka för att vakta sin häckningsplats. Hoppas att de har gjort i ordning ett rede till nästa gång jag kommer och gärna inte för långt bort från mitt gömsle.
Bilderna är tagna den 13 april så det är snart dags för dem, om det nu blir något. Förra året så försökte dom inte att häcka. Har följt dem sedan 2012 och det är inte ovanligt att de hoppar över ett år.
